Dags att bruka allvar. Det är på tiden att fokusera igen.
Idag är det tionde dagen som jag degat.
Mr PT tycker inte att jag skall träna på iaf en vecka till. Arghh! Det gillade jag inte att höra - behöver hans fot i ryggmärgen. Nu.
Så jag struntade i vad Mr PT tyckte och bestämde mig för ta tag i detta själv. Kan inte vänta på att någon annan skall dra i mig i kragen. De dåliga ursäkterna börjar sina nu.
Och skåpråttan (aka Jasmine) har tömt skafferiet.
Drog på mig träningskläderna, skruvade upp volymen på stereon, lade mig på golvet och körde ett tiotal olika coreövningar. Crunches, sit-ups och plankan i olika varianter.
Ja, plankan ja!
Under min powerwalk så stannade jag till på vanliga stället och med min nyvunna stenfokus så var mitt mål att göra 3 minuter.
Jodå så att.......det slutade ganska snabbt och tvärt på 1, 57. Snopet.
Ja, och den där powerwalken!
Katastrofala resultat där med. Alldeles för lågt tempo!
Hmm..inga ursäkter nu, men jag hade ändå solglasögon på mig den redan så mörka kvällen, så jag såg inte så bra. Och när jag kom hem igen så upptäckte jag att jag tappat bort en av snöbroddarna, så jag hade inte så stabilt underlag...
Det positiva är jag nog ändå har gott mörkerseende eftersom jag faktiskt kunde se (och väja undan)hur ful den där lille hunden var som så bångstyrigt trilskades i sin mattes koppel.
Kvällens sista måltid blev 1 burk tonfisk (i vatten), 1 st avocado med lite flingsalt och pressad citron över), 3 msk keso (light & naturell), 2 råa morötter, ett par gula biberi (mycket stark paprika), 1 st skivat hårdkokt ägg ovanpå fullkornsknäcke med majonäsbedd.
Ett glas färskpressad apesinjuice till detta.
