Detta är Mini-Me.
Perfektion. Oskuld.
Nytt liv. Nytt hopp. Nya drömmar.
Byssan Lull är bästa nattemusiken.
Hon har stora mörka ögon och långa ögonfransar.
Och mjukt hårsvall med små, underbara lockar.
Doften av henne är den finaste som sinnet upplevt (nja, med undantag av fisarna)
Nyvaken, trötter, arg, ledsen, glad, pigg, hungrig.
Ja, oavsett så är det nya livet det finaste.
När jag pratar med henne, fokuseras hennes intensiva blick på min mun & mimik.
När jag tar henne i min famn, kryper hon ihop och burrar in sig sådär nära, nära.
När hon tjurar ihop, så skriker hon till, tittar på en för att få en reaktion, skriker sedan lite till och viftar med de små härligt, babyknubbiga benen.
Inga tårar, bara tjur.
När hon skall somna, så sträcker hon ut sina små händer, drar mig närmre & håller mig fast där. Och gör lågmälda, fantastiska läten & ljud (ja, även fisarna).
Att gå med henne i barnvagnen, gör att jag ler konstant & stolt sträcker på mig.
Med Mini-Me är känslan av lycka näst intill total.
Undrar hur det känns att få uppleva världen med ett helt eget, litet liv.
En Mini-Me Original.
En liten av mig & någon annan.
