Jag står utanför.
Skulle vilja komma in.
Men jag kan inte öppna själv.
Jag står utanför.
Skulle vilja ge min famn.
Önskar att den behövdes.
Framförallt nu, i smärta och plåga.
Känner sorgen. Hör gråten. Vet ångesten.
Jag står utanför.
Skulle vilja komma in.
Men jag kan inte öppna själv.
Lämnar inte, om modet finns att öppna din dörr.
Står kvar en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar