Ock jag mumlar.

En sista kärleksförklaring. En sista öppning till bekräftelse. En sista natts väntan.
Det slutade med tystnad. Och en bekräftelse på att mitt hjärtas kärlek är av grymt icke-värde.


Så det blev ett antal skålar med mitt egensargade ego.
Värme för brustna hjärtan.
En slags martyrens sakrament.



Och Mümmelmann gör skäl för sitt namn.
För efter ett tag i dess sällskap börjar man mumla.
Mycket. Om ditten & datten. Och gärna på spanska, franska och finska.