Denna skrev jag förra söndagen.
Tanken var att samla alla årets uttryck av kärlek, göra de vackra även att titta på
och med ett glittrande paket överlämna dem en dag i december
till medelpunkten av alla mina uttryck.
Och vem vet, kanske skulle jag få äran att läsa dem högt och med ögonblicken fast i en evighet
i de där två gröna.
"En gåva"
En gåva är solen
för fågeln som längtat.
Med solen kommer livet
och kärleken.
Blott ett andetag bort
är fågeln och jag
från solen och du.
Du är en gåva från ovan.
2 kommentarer:
Vilken fin kärleksdikt!
Och sättet du beskriver din kärlek och höga tankar om den är vackert detaljrik.
Det är de små detaljerna som gör det hela.
Jag hoppas att de där gröna tycker likadant och verkligen ser dem för vad de kan betyda.
Kram på dig!
Vad härligt Lotta, att du uppskattade denna dikten! Gör mig en aningen generad att få så fin respons på mina innerliga uttryck.
Kram
verumomento
Skicka en kommentar