Mer än mindre.

 

Glass. Glass. Glass.

 

Precis som vanligt så bestämde jag mig för att testa nyheten. Det obevisade. Det udda. Det nya.

 

Så när jag upptäckte Marabous pinnglass i frysdisken, så dök jag såklart ner direkt.

Men.

 

Jag har genom åren lärt mig att ha en back-up. En återställare. En räddning om ifall att.

Så det blev en Magnum Mandel också.

 

Som ett barn med fjärilar i magen öppnade jag Marabou med ett leende.

Och.

 

Vilken besvikelse.

 

Storleken har definitivt betydelse vid första ögonkastet.

Och Marabou var liten.

Bred pinne, men liten glass.

 

I besvikelsens hetta så var jag ju tvungen att jämföra.
Ja, jag vet att man inte bör jämföra. Alla är vi olika.

Men ändå.



Båda glassarna kostade lika. 21 SEK.
Så med tanke på priset och att den ena var mycket mindre i omfång än den andra, så måste det ju betyda att den lilla smakade så mycket bättre.

Men jag konkluderar att Marabou mer var en trist uppstickare än den  nya heta godingen.

Tunt lager Marabouchoklad som visserligen smakar gott som Marabou smakar. Vaniljglassen inuti var dock inte alls på samma nivå som Magnums gammaldags vanilj.

Så glassommarens topplista nerifrån:

3: Magnum Almond (Mandel)

2: Tip Top

 

And the Winner is...

Skönheten från Medelhavet.

En tallrikstor, 2 cm hög frasig våffla.
På den rejält med Nutella- och Nougatsås.
På det en stor kula Kinderglass.
Och över hela härligheten rejält med nötkross.

Pris: 2, 50 Euro.

Det går lika bra att dra på lite extra om man vill.

Med en lika stor kula Snickersglass.
Vispgrädde. Chokladsås.

Samma pris. Alltså 2,50 Euro.



Lite annat än Marabous pinnglass.